kanske borde känna tvek inför att pojken infinner sig på tjejkväll, som tjej. Känner dock ett ovanligt lugn över det hela. vi har en fin utjämning av manlighet och kvinnlighet mellan oss.

det är rätt chill, han är fin, trots allt.


(här hade jag gärna lagt in en bild som illustrerar det senaste påståeendet, men skippar då det känns lite fjolligt. håller dem för mig själv tills vidare)