Om det inte vore för att jag är så himla allergisk (jag stod tre meter ifrån katten när jag tog bilderna, men jag snorar ändå nu) så hade jag lagt mig brevid Vera och somnat om i solfläcken.
Nu får jag istället snällt nöja mig med att sitta i mitt kalla rum och klia mig på näsan.
Jag förstår dock inte varför jag alltid envisas med att sova med öppet fönster. Det blir _alltid_ så hejdundrans kyligt när man kliver upp på morgonen.

Ofanligt omysigt, imo.